Nu har arbetet börjat!

Förhandsröstningen är avklarad och nu väntar vi på den stora valdagen. Röstningsaktiviteten lär vara hög. Det låter bra!

Mitt motto lyder: det kan inte vara så illa att det inte skulle föra något gott med sig. Jag tänker tillbaka på utskrivningarna, vi kanske måste byta kurs inom kyrka eller tänka om. Läste att någon angett som orsak till utskrivningen helt enkelt att kyrkan är för liberal. Där ser man, man har olika uppfattningar om hur vår kyrka är. Det är kanske inte så galet att några tusen mänskor skrev ut sig, det kan föra med sig gott både för dem och för kyrkan.

Kandidaterna från Åbo svenska församling presenterade sig för publik och för varandra den 27.10. Man bad oss kandidater berätta om våra visioner inför vårt arbete som förtroendevalda. Alla hade visioner för framtiden och alla tyckte att det på något sätt var tråkigt att så många lämnat kyrkan. Min största vision är att Åbo svenska församling består, blir kvar, inte slutar betjäna församlingsmedlemmarna. Det är ständigt nedskärningar och indragningar av olika verksamheter i vårt samhälle, men jag hoppas att inte vår församling råkar ut för det. Vår församling är liten, men den är livskraftigt och positiv. Det får inte komma gränsdragningar för en församlings existens.

I den kyrkliga samfälligheten, dit alla församlingar från Åbo och St Karins hör, har vi behandlat fördelningen budgetandelar. På ett höstmöte, då vi diskuterade fördelningen, knorrade ingen över att Åbo sv, församling skulle få ett extra anslag på grund av utgifter för församlingen ”småskalighet”. I dessa sammanhang förstår man vår församlings dilemma att vara liten och med ett annat språk än majoritetens. Svenska böcker är dyra och vi kan inte tillgodogöra oss andra församlingars mängdrabatter och stora beställningsmängder. Och visst har vi en speciell ställning i fullmäktige. Vi fyra, som representerar Åbo svenska, sitter i första raden och har dubbel uppsättning av psalmböcker. Vi kan välja på vilket språk vi vill sjunga inledningspsalmen och vi har rätt att välja på vilket språk vi deltar i mötet. Dessutom är alltid en av oss protokolljusterare tillsammans med en från en annan församling. Under en fyra års period hinner var och en av oss vara protokolljusterare ganska många gånger medan de övriga hinner högst en gång.

Åbo svenska församling ska vara en självständig församling och satsa på dem som mest behöver stöd och hjälp. Här ser jag att vi förtroende valda borde komma mera med i verksamheten. Vuxen polen är bra, kyrkvärdarna är bra och ett aktivt deltagande i gudstjänsterna är bra. Nu gäller det bara att se vem av oss som går med och jobbar för en ännu bättre församling. Jag tro att var och en av oss som hör till en församling har tänkt tanken: vad borde vi göra för att göra församlingen attraktiv för församlingsmedlemmarna.

Lillemor