Valet är över – stämningen är hög

Mitt ordspråk kom bra till pass – det kan inte vara så illa att det inte för något gott med sig. Jag tror på detta. Det måste ske förändringar i kyrkan också, visserligen mal den kvarnen långsamt, men dock. Det ska finnas en del realistisk kritisk syn på förändringar, men man behöver inte motarbeta för principens skull.

Diskussionerna om välsignande av ”homopar” och utskrivningarna, som följde därpå, gav energi åt dem, som ville påverka till förmån för kyrkan och alla mänskorna där. Det är bra att man väcker opinion. Utan den hade vårt kyrkoval gått oss omärkt förbi. Jag har träffat några bekanta, som sagt att de inte tidigare har röstat i ett kyrkoval men i år röstade de och kandidaterna var engagerade till tusen. Jag tror att kandidaterna började aktivt tänka på ärenden, som de vill jobba för i församlingen.

Valdagen blev en aktiv och trevlig dag. Man kom till röstningsstället med hela familjen, och de unga 16-åringarna instruerades hur de skulle göra. Efter röstningen kunde man se familjen välja ploj- knappar till ungdomarna. Knappen med enbart 16 på blev favorit. Däremot tyckte jag att Första gången inte var så lyckad text i och med att man kan associera till annat här i livet. Även valkaffet togs emot med glädje.

Inom Åbo svenska församling röstade ungdomarna flitigt, men så finns det också en aktiv ungdomsverksamhet i församlingen. Tre personer under 30 år blev invalda till församlingsrådet och jag hoppas det syns i vårt arbete. Men innan vi börjar med den nya sammansättningen så ska vi ta farväl av dem som lämnar sina förtroendeuppgifter. Vi har i mitten av december sista mötet och efter mötet äter vi en bit mat och tackar varandra för gott samarbete.

Jag känner mig inspirerad inför den nya perioden och tacksam för att jag blev invald. Att bli invald känns stort och jag upplever att församlingsmedlemmarna har gett mig ett viktigt förtroende, som bör förvaltas väl.

Det känns extra ansvarsfullt då man själv är en av dem, som ”har varit med förr och nu intar de gamlas plats”. Att det sker byten av medlemmar är lika nödvändigt som nya strategier för verksamheten. Det måste komma in nya idéer och nytt sätt att se på saker och ting. Ta bara som exempel välsignande av par av samma kön. Jag har ändrat åsikt med åren och nu tycker jag att det viktigaste i ett förhållande är kärleken och att man trivs tillsammans.

Jag vill jobba för en fungerande Åbo svenska församling, så att den är till glädje och stöd för församlingsmedlemmarna.

Lillemor

Tack för engagemanget!

Så är församlingsvalet förbi. Ett och ett halvt års arbetsinsats har kulminerat och planat ut. Det känns lite som på julafton när alla presenter är öppnade.

Mest på ytan finns ett Tack. Tack till alla som ute i Svenskfinland jobbat med valet. Både församlingsanställda, förtroendevalda, de som jobbat som supportrar och stött valet, de som ställt upp som kandidater, de som röstat. Valdeltagandet steg med över tre procentenheter till 17,1 %. På många håll hade man satsat på att ha röstningslokaler i köpcenter och skolor, och man upplevde att det var lyckat.

En annan orsak till glädje är att de unga i Borgå stift röstade aktivare än i de andra stiften i medeltal. Av 16-17-åringarna röstade över 17 000 i församlingsvalet i hela landet. Det är 14,9 procent i den ålderskategorin. I Borgå stift röstade 15,8 procent av 16-17-åringarna. Bland stiftets församlingar var de unga mest aktiva i Korsnäs (37 procent), Karleby svenska (32,8 procent) och Larsmo (32 procent).

Andelen invalda under 30 år ökade bland de förtroendevalda till 8,5 % (Ca 6 % år 2006). Siffran för Borgå stifts del är dock bara 4,5 %. Den låga siffran kan säkert ha ett samband med att många unga flyttar till en studieort i Vasa, Åbo eller Helsingfors, och därmed har svårt att engagera sig i församlingslivet i den gamla hemförsamlingen. I Borgå stift kan personer upp till 30 år påverka via Ungomens kyrkodagar, vars ställning har stärkts. Trots det skulle det vara viktigt att unga också finns med i de lokala församlingarnas förtroendeorgan för att bidra med sitt synsätt och sin kunskap.

Som helhet lyckade valet bra – tack för det! Simon

Om fyra år igen!

Då var detta val över. Vi hade just vårt sista möte i valnämnden och det känns skönt att få fortsätta med de erfarenheter valet 2010 gav. Vi hade roligt och mycket som vi ville göra har vi fått gjort. Valdeltagandet ökade i vår församling med nästan 4 procentenheter och över en fjärdedel av de röstberättigade under 18 år röstade.

Nu har vi ett nytt kyrkofullmäktige och församlingsråd och jag ser fram emot att få börja jobba med dem. Det blir spännande att se hur församlingen ser ut efter fyra år. Församlingen arbetar med förnyelse av gudstjänsten och skriftskolan och de förtroendevalda (speciellt församlingsrådet) kommer att ha en aktiv roll i dessa förnyelser. Det är alltså en spännande tid som vi har framför oss och jag tror att vi har förtroendevalda som är ivriga att börja ta det ansvar församlingen gett dem.

När jag reflekterar över hur mycket jobb detta val har fört med sig blir jag och fundera om det var värt det. Är det värt att sätta så mycket tid och energi på ett enda val. När jag dock tänker tillbaka på alla de glada människorna jag mött under detta val fylls jag av en inre ro och tänker "ja". Ja, det var definitivt värt det. Om fyra år igen! Ser fram emot det.

Fredrik Portin

Idag gäller det!

Idag är det den sista valdagen i en del församlingar. Idag blir det också klart vem som blev invald i kyrkofullmäktige och kyrkoråden. Alla undrar säkert om deras kandidater blev invalda. Det blir också intressant att se hur högt valdeltagandet blir i hela landet. Årets val har varit så mycket på tapeten att jag tippar på att valdeltagandet blir högre i år än 2006.

Det skulle vara bra om man efter valet kunde följa med sina kandidater. Om man regelbundet kunde kontrollera vad de gör i fullmäktige skulle det vara enklare att rösta om fyra år. Om man skulle vara nöjd med kandidatens arbete kunde man rösta på honom eller henne på nytt. Men få av oss är säkert så aktiva att de håller kontakt med kandidaten och kollar upp hans eller hennes arbete. Man kunde ju be kandidaten blogga om sitt arbete i fullmäktige.

Det här valet visade att man kan engagera människor att göra någonting för kyrkan. Frågan är vad kyrkan tänker göra mellan valen för att engagera människorna. Kyrkan erbjuder möjligheter till till exempel frivilligt arbete. Nu skulle vara en bra tidpunkt att göra reklam för den verksamheten.

Katja Hintsanen

Nu har arbetet börjat!

Förhandsröstningen är avklarad och nu väntar vi på den stora valdagen. Röstningsaktiviteten lär vara hög. Det låter bra!

Mitt motto lyder: det kan inte vara så illa att det inte skulle föra något gott med sig. Jag tänker tillbaka på utskrivningarna, vi kanske måste byta kurs inom kyrka eller tänka om. Läste att någon angett som orsak till utskrivningen helt enkelt att kyrkan är för liberal. Där ser man, man har olika uppfattningar om hur vår kyrka är. Det är kanske inte så galet att några tusen mänskor skrev ut sig, det kan föra med sig gott både för dem och för kyrkan.

Kandidaterna från Åbo svenska församling presenterade sig för publik och för varandra den 27.10. Man bad oss kandidater berätta om våra visioner inför vårt arbete som förtroendevalda. Alla hade visioner för framtiden och alla tyckte att det på något sätt var tråkigt att så många lämnat kyrkan. Min största vision är att Åbo svenska församling består, blir kvar, inte slutar betjäna församlingsmedlemmarna. Det är ständigt nedskärningar och indragningar av olika verksamheter i vårt samhälle, men jag hoppas att inte vår församling råkar ut för det. Vår församling är liten, men den är livskraftigt och positiv. Det får inte komma gränsdragningar för en församlings existens.

I den kyrkliga samfälligheten, dit alla församlingar från Åbo och St Karins hör, har vi behandlat fördelningen budgetandelar. På ett höstmöte, då vi diskuterade fördelningen, knorrade ingen över att Åbo sv, församling skulle få ett extra anslag på grund av utgifter för församlingen ”småskalighet”. I dessa sammanhang förstår man vår församlings dilemma att vara liten och med ett annat språk än majoritetens. Svenska böcker är dyra och vi kan inte tillgodogöra oss andra församlingars mängdrabatter och stora beställningsmängder. Och visst har vi en speciell ställning i fullmäktige. Vi fyra, som representerar Åbo svenska, sitter i första raden och har dubbel uppsättning av psalmböcker. Vi kan välja på vilket språk vi vill sjunga inledningspsalmen och vi har rätt att välja på vilket språk vi deltar i mötet. Dessutom är alltid en av oss protokolljusterare tillsammans med en från en annan församling. Under en fyra års period hinner var och en av oss vara protokolljusterare ganska många gånger medan de övriga hinner högst en gång.

Åbo svenska församling ska vara en självständig församling och satsa på dem som mest behöver stöd och hjälp. Här ser jag att vi förtroende valda borde komma mera med i verksamheten. Vuxen polen är bra, kyrkvärdarna är bra och ett aktivt deltagande i gudstjänsterna är bra. Nu gäller det bara att se vem av oss som går med och jobbar för en ännu bättre församling. Jag tro att var och en av oss som hör till en församling har tänkt tanken: vad borde vi göra för att göra församlingen attraktiv för församlingsmedlemmarna.

Lillemor

Regnbågsvänliga kandidater i stiftet

Det rör på sig i kyrkans inställning till homosexuella. Jag läste just i Hufvudstadsbladet att kyrkomötets konstitutionsutskott förordar biskopsmötets förslag om förbön för homosexuella par och anser att beslutet kan fattas med enkel majoritet. Idag väntas en livlig debatt i kyrkomötet.

Om kyrkomötet godkänner bön för homosexuella par är det ett viktigt steg mot att upphäva kyrkans diskriminering av homosexuella. Väljarna i församlingsvalet kan bidra till nästa steg. De kyrkliga förtroendevalda som nu väljs skall om två år i sin tur välja ombud i nästa kyrkomöte.

Konstitutionsutskottet konstaterar att det inte ännu finns tillräcklig enighet för att införa välsignelse av homosexuella par. Jag hoppas att redan nästa kyrkomöte kan uppnå den 3/4 majoritet som behövs för ett välsignelseformulär.

Eftersom många har frågat hur man kan hitta regnbågsvänliga kandidater använde jag hela måndagen till att gå genom kyrkans kandidattest för att få reda på vad kandidaterna i stiftets församlingar har svarat på en fråga om samkönade par.

Resultatet var hoppingivande. Av de 510 kandidater som svarat på frågan stöder 228 välsignelse eller vigsel av samkönade par och 59 förbön. Bara 52 godkänner varken välsignelse eller förbön. 171 kandidater hade inte svarat på hela testen eller lämnat frågan om homosexuella obesvarad.

Sammanlagt 1300 kandidater är uppställda i de 49 församlingar där det hålls val. Kandidaterna i 19 församlingar hade en möjlighet att svara på frågan om samkönade par. Största delen av församlingarna hade inte använt testet och några hade lämnat bort denna fråga.

Det är främst större stadsförsamlingar som har anlitat valmaskinen. I dem är många kandidater för välsignelse eller förbön och mycket få säger nej till bådadera. Det finns antagligen fler kandidater som inte godkänner välsignelse eller förbön bland dem som av olika orsaker inte har svarat på frågan.

Ulf Särs

Flytta bort

Jag frågade en kompis om han ska rösta i församlingsvalet. Han sa att den som tror att den kan påverka röstar. Jag blev förbluffad. Jag hade trott att han var engagerad i församlingen. Hans kommentar var att han endast hade varit hjälpledare för konfirmander. Jag hade svårt att acceptera att han inte tänkte rösta. Men sedan kom jag ihåg att han snart ska flytta till en annan ort. Det är säkert inte särskilt motiverande att rösta om man inte kommer att ha något att göra med den församlingen mera.

Jag har funderat att fråga på jobbet om mina kolleger har röstat i valet eller om de tänker göra det under den egentliga valdagen. Men att ställa en sådan fråga är som att fråga hör du till kyrkan. Det kan vara en privat sak för många som de inte vill diskutera på jobbet.

Men kanske det är nu vi ännu måste våga prata om valet. Det är ju trots allt ännu möjligt att rösta om någon ännu är tveksam. Kanske det finns många som kunde rösta om någon bara skulle diskutera med dem och förklara varför det är viktigt att rösta. Det kanske finns en massa människor som tänker att det inte har någon betydelse att de röstar. Nu kan vi ännu försöka påverka!

Katja Hintsanen

Du har en trumf på hand då du röstar i kyrkovalet

Mitt motto lyder: det kan inte vara så illa att det inte skulle föra något gott med sig. Närmast tänker jag på utskrivningarna ur kyrkan. Så här kan vi inte fortsätta, jag menar att vi måste ta reda på vad kyrkan kan göra för oss. Jag gick in på Åbo svenska församlings hemsida och tittade och funderade på vem eller vilken grupp som saknar program under veckan. Kunde inte komma på någon grupp, som inte skulle vara med. Man kan alltid göra mera för någon men i stort sätt har alla åldergrupper möjlighet att delta i ”Åbo svenskas” program.

Jag är själv väldigt trög, har svårt att acceptera nya moden eller börja använda nya apparater. Ta till exempel digikameran. Jag har alltid tyckt att en kamera ska ha film och att man tar ett begränsat antal bilder. Och alla foton limmas in i albumet, som sedan visas för släktingar och vänner. Men det har skett en produktutveckling och nu tycker jag att det inte finns något bättre än digikamera, med vilken man tar flera hundra bilder av vilka man väljer enbart de bästa.

Det sker förändringar i samhället, men det tar tid att accepterar det nya. Det måste komma något nytt, som tränger undan det gamla, för att få fotfäste hos mänskorna. Det här tror jag att behövs i kyrkan också. Man måste ta till sig nya saker, man vill inte ha det gamla längre. Jag tänker fortfarande på kameran. Avsikten är att ta foton med den, utförandet än nästan det samma som tidigare men digikameran ger dig hundra gånger flera möjligheter. Kyrkan kan också förändras och ge medlemmarna flera möjligheter men budskapet består. Vi måste bara acceptera det.

Genom att rösta har vi möjlighet att delta i utvecklingen av en kyrka, som betjänar oss alla.

Lillemor

Färg på novembermörka gator och vägar

Den här veckan har det känts roligt att se församlingsvalsreklamen lysa upp de novembermörka gatorna. Lite färggranna ljuspunkter i mörkret och rusket när jag vandrat hem från jobbet längs Alexen.

Förra veckoslutet på bokmässan hade de färggranna plojknappar som tryckts med tanke på församlingsvalet strykande åtgång. Det var roligt att se hur olika grupper fastnade för olika teman. Och inte sällan var det färgen som avgjorde.

En kul grej var att knappen med temat ”En för kyrkan och en kyrka för alla” tycktes gå bra hem hos vuxna finskspråkiga medan den inte var speciellt populär bland ungdomar, oberoende av språk. Kanske var det så att orden ”en kyrka för alla” sitter speciellt bra efter de senaste veckornas diskussioner i offentligheten.

För visst verkar det som om folk låtit sig beröras av de senaste veckornas diskussion i medierna. Och vill påverka genom att rösta. För nu är ju faktiskt folk i rörelse, till valurnorna ute på stan, i skolor och lite här och var.

Det ska bli verkligt spännande att se hur valet gått, då om drygt en vecka när också de egentliga valdagarna är förbi.

Åsa Holmvik

Snabba ryck

Redan i spårvagnen blir jag nervös. Hur ska det här gå till. Jag går från spårvagnen och börjar spana mot Narinken. Var kan det vara? Torget ser tomt ut. Sedan ser jag det. Det är en barack med en massa reklam på finska. När jag kommer in hälsas jag på finska.

Jag visar mitt körkort och får två röstsedlar, en vit och en orange. Jag går in i röstningsbåset och skriver ner de rätta numren. Sedan sätts sedlarna in i ett kuvert och så ska jag fylla i ett följebrev. Det är på finska och när jag frågar om jag ska fylla i det trots att jag hör till en svensk församling får jag äntligen service på svenska. Jag får veta att jag ska vända om blanketten och fylla i den svenska sidan. När följebrevet är ifyllt åker det in i ett kuvert tillsammans med det lilla kuvertet. Nu har jag röstat!

Jag skulle gärna ha fått mera service på svenska, men som tvåspråkig klarade jag nog av de finska instruktionerna också. Min församling skickade information om förhandsröstningen. Där stod några exempel på var man kan rösta och så fanns det en lista med kandidaterna. Det var fint att få brev från församlingen. Jag tror att många som inte har känt till valet kan bli lockade att rösta när de får brev från församlingen. Nu gäller det att uppmuntra alla vänner och bekanta att rösta! Det blir spännande att se om min kandidat kommer in!

Katja Hintsanen